År 1719 grundade tsar Peter I (Peter den store) vad som nu är känt som State Diamond Fund of the Russian Federation, vilket under den Romanovska eran betydde de ryska kronjuvelerna. Peter den store var, som många av oss redan vet, influerad av Europa. Han anlade bland annat St.Petersburg som kom att kallas "Rysslands fönster till Europa". Inspirerad av de Europeiska nationeras kronjuveler införde han även detta i Ryssland. Fonden skulle bestå av en samling juveler som inte tillhörde familjen Romanov, utan istället den ryska staten. Han fastslog även att samlingen skulle vara beständig - den fick inte ändras, säljas eller ges bort. Peter den store bestämde också att varje framtida tsar och tsarina skulle bidra med ett visst antal juveler under sin tid på tronen. Peter själv efterlämnade alla de juveler som användes vid hans kröning samt dyrbara objekt från 14-, 15- och 1600-talet. Kronjuvelerna förvarade man i ett valv på Vinterpalatset i den kejserliga huvudstaden St.Petersburg.

Peter den stores dotter, Elizabeth I (regerade 1741-1761) var omåttligt förtjust i smycken och några av samlingens mest vackra objekt härstammar från hennes tid - bland annat ett par häpnadsväckande örhängen i form av två blomkransar omgivna av små bin. Elizabeths systerson, Peter III, hann bara sitta på tronen i sex månader innan hans hustru, Katarina den II (Katarina den stora) såg till att få sin make mördad och själv övertog tronen. Under sina 34 år på tronen hann Katarina inte bara bli en av de mäktigaste ryska regenterna någonsin, hon bidrog även mycket rikligt till samlingen. Vissa av juvelerna köpte hon själv, andra var gåvor från olika nationerna. Bland annat innehåller de ryska kronjuvelssamligen en stor rubin som Katarina fick av Sveriges konung, Gustav III, som besökte Ryssland 1777.

                                                                                   
Katarina den storas son, Paul I (regerade 1796-1801) förändrade det ryska riket på många sätt. Bland annat bestämde han att ingen kvinna någonsin skulle kunna ärva den ryska tronen. Han bidrog även till den ryska kronjuvelssamlingen. Många av de objekt som han efterlämnade tillhörde hans hustru Maria Feodorovna - bland annat en kravattnål med en otrolig blå safir. Man tror att denna safir kan vara en del av den berömda blå diamant som tillhörde den franska kungafamiljen och som försvann efter den franska revolutionen. Diamanten dök sedan upp och hade blivit 20 karat lättare. Kanske kom den otroliga safiren (7.6 karat) i den ryska kronjuvelssamligen från denna beryktade diamant? Under Alexander I (1801-1825), Nikolai I (1825-1855), Alexander II (1855-1881), Alexander III (1881-1894) och Nikolai II (1894-1917) växte samlingen ytterligare och blev världens överlägset största samling av juveler och smycken.

År 1914, av rädsla för en tysk invasion, flyttades hela samligen till Moskva där den förvarades i valv under Kremlin. Där låg den nedpackad i över tio år innan den 1926 upptäcktes av bolsjevikerna. Man packade upp samligen, fotograferade och katelogiserade den. Hela sjuttio procent av samlingen valdes ut och skickades till auktionshuset Christie's i London där den 1927 såldes till köpare från världen över. Många av objekten, särskilt tiarorna, köptes av det engelska kungahuset. Den resterande delen av samligen (den äldsta och mest betydelsefulla) packades ihop och förvarades i många år i valvet under Kremlin.

Sedan kommunismens fall 1991 är den återstående delen av samlingen utställd på Kremlin Armory Museum i Moskva. Jag har själv varit där, och det var sannerligen en mycket imponerande syn!