År 1719 grundade tsar Peter I (Peter den store) vad som nu är känt som State Diamond Fund of the Russian Federation, vilket under den Romanovska eran betydde de ryska kronjuvelerna. Peter den store var, som många av oss redan vet, influerad av Europa. Han anlade bland annat St.Petersburg som kom att kallas "Rysslands fönster till Europa". Inspirerad av de Europeiska nationeras kronjuveler införde han även detta i Ryssland. Fonden skulle bestå av en samling juveler som inte tillhörde familjen Romanov, utan istället den ryska staten. Han fastslog även att samlingen skulle vara beständig - den fick inte ändras, säljas eller ges bort. Peter den store bestämde också att varje framtida tsar och tsarina skulle bidra med ett visst antal juveler under sin tid på tronen. Peter själv efterlämnade alla de juveler som användes vid hans kröning samt dyrbara objekt från 14-, 15- och 1600-talet. Kronjuvelerna förvarade man i ett valv på Vinterpalatset i den kejserliga huvudstaden St.Petersburg.

Peter den stores dotter, Elizabeth I (regerade 1741-1761) var omåttligt förtjust i smycken och några av samlingens mest vackra objekt härstammar från hennes tid - bland annat ett par häpnadsväckande örhängen i form av två blomkransar omgivna av små bin. Elizabeths systerson, Peter III, hann bara sitta på tronen i sex månader innan hans hustru, Katarina den II (Katarina den stora) såg till att få sin make mördad och själv övertog tronen. Under sina 34 år på tronen hann Katarina inte bara bli en av de mäktigaste ryska regenterna någonsin, hon bidrog även mycket rikligt till samlingen. Vissa av juvelerna köpte hon själv, andra var gåvor från olika nationerna. Bland annat innehåller de ryska kronjuvelssamligen en stor rubin som Katarina fick av Sveriges konung, Gustav III, som besökte Ryssland 1777.

                                                                                   
Katarina den storas son, Paul I (regerade 1796-1801) förändrade det ryska riket på många sätt. Bland annat bestämde han att ingen kvinna någonsin skulle kunna ärva den ryska tronen. Han bidrog även till den ryska kronjuvelssamlingen. Många av de objekt som han efterlämnade tillhörde hans hustru Maria Feodorovna - bland annat en kravattnål med en otrolig blå safir. Man tror att denna safir kan vara en del av den berömda blå diamant som tillhörde den franska kungafamiljen och som försvann efter den franska revolutionen. Diamanten dök sedan upp och hade blivit 20 karat lättare. Kanske kom den otroliga safiren (7.6 karat) i den ryska kronjuvelssamligen från denna beryktade diamant? Under Alexander I (1801-1825), Nikolai I (1825-1855), Alexander II (1855-1881), Alexander III (1881-1894) och Nikolai II (1894-1917) växte samlingen ytterligare och blev världens överlägset största samling av juveler och smycken.

År 1914, av rädsla för en tysk invasion, flyttades hela samligen till Moskva där den förvarades i valv under Kremlin. Där låg den nedpackad i över tio år innan den 1926 upptäcktes av bolsjevikerna. Man packade upp samligen, fotograferade och katelogiserade den. Hela sjuttio procent av samlingen valdes ut och skickades till auktionshuset Christie's i London där den 1927 såldes till köpare från världen över. Många av objekten, särskilt tiarorna, köptes av det engelska kungahuset. Den resterande delen av samligen (den äldsta och mest betydelsefulla) packades ihop och förvarades i många år i valvet under Kremlin.

Sedan kommunismens fall 1991 är den återstående delen av samlingen utställd på Kremlin Armory Museum i Moskva. Jag har själv varit där, och det var sannerligen en mycket imponerande syn!

Till skillnad från många av de andra händelser som ägde rum under tsarfamiljens två sista år i livet så har ingen betvivlat att tsarens abdikation ägde rum. De senaste åren har dock historiker börjat tvivla på att det som ska ha ägt rum i den kejserliga tågvagnen den 15 mars 1917 faktiskt ägde rum. Abdikationen (dokumentet), som bär tsarens handskrift, ska istället ha förfalskats av de fiender som önskade ett snabbt slut på tsar Nikolai II:s härskande.

Det är genom uppgifter av de som var inblandade i denna händelse som vi på ett ungefär kan återberätta vad som historiskt sett ska ha hänt. Efter ett flera timmars långt grubblande ska Nikolai slutligen ha gått med på att abdikera både för sin egen och sin sons räkning och lämnat över tronen till sin yngre bror Micheal Alexandrovich. Efter att han fattat detta beslut ska han ha vägrat att skriva på det manifestet som lagts fram som förslag av Kerenskys regering utan istället krävt att få skriva ett eget. Han ska ha försvunnit för några minuter och sedan kommit tillbaka med ett maskinskrivet manifest underskrivet med blyerts. På dokumentet fanns även Greve Fredricks underskrift.

Här stöter vi på det första frågetecknet. Vem skrev manifestet? Nikolai själv, gamle Greve Fredricks som var till åren kommen eller en sekreterare med skrivmaskin som satt gömd i vagnen bredvid? Det är underligt att varken Kerenskys regering eller bolsjevikerna presenterade denna "sekreterare" för att bevisa dokumentets autencitet för allmänheten.

En annan faktor som får många historiker att höja på ögonbrynen är det faktum att tsar Nikolai skrev under dokumentet med en blyerspenna. Under sina 23 år vid makten signerade han samtliga dokument med bläck. Borde han inte signerat även detta dokument med bläck? Det var, trots allt, ett mycket viktigt papper.

Nikolai II bekräftade heller aldrig att denna händelse verkligen hade ägt rum. Han nämnde den varken i brev eller i sin dagbok i vilken han utförligt och noggrant alltid redovisade för sina dagar.

Något som även det är underligt är att varken Kerensky eller bolsjevikerna arrangerade att en nytt manifest skrev under framför kameran som ett bevis för att händelsen faktikt ägt rum och att tsarens gått med på att abdikera. Varför gjorde man inte detta? Borde inte detta varit det mest effektiva sättet att skaffa sig befolkningens förtroende på? Var det helt enkelt så att man visste att tsar Nikolai II av Ryssland skulle ha vägrat och aldrig skrivit på ett sådant dokument?

Låt oss nu säga att manifestet var förfalskat: hur kommer det sig då att Nikolai fann sig i sin roll? Kanske utsattes han för utpressning av konspiratörer, fruktade han för sin familjs säkerhet, förlorade han sin självkontroll eller var han övertygad om att allt skulle återgå till det normala när det visade sig att dokumenten var falska?

Det finns många olika faktorer som talar för att abdikationen aldrig ägde rum. I denna text har jag inte nämnt de alla - det finns många fler. Förra månaden hölls det en konferens i Moskva angående detta ämne. Många av de närvarande var övertygade om att Nikolai aldrig skrev under manifestet. Vad tror du?

(Nikolais underskrift längt ner till höger)

(Bloggen har ett nytt utseende. Tryck F5 om du inte kan se den nya designen)

Tsar Nikolai II:s två äldsta döttrar, storfurstinnorna Tatiana Nikolaevna (född 1897) och Olga Nikolaevna (född 1895) iklädda hovklänningar och sammetkokoshniks i samband med lillebror tsarevich Aleksey Nikolaevich dop 1904. Efter dopet magasinerades klänningarna och finns idag att se på Hermitaget i St.Petersburg.

Märke: Worth/Paris

Jag fick från flera håll höra kommentarer om Alexandras skönhet efter att jag publicerat gårdagens Dagens bild. Jag lägger därför in ytterligare tre bilder tagna samma dag. Jag kan inte göra annat än att hålla med er. Alexandra var otroligt vacker som ung! Man ska även ha i åtanke att hon inte bar smink. Hon var sannerligen en mycket tjusig dam.

Denna vackra aftonklänning markerar en stilistik övergång från 1800-talets brutna silhuett, med separat klänningsliv och kjol, till en mer mjuk och böljande form. Dess mjuka form uppnås genom klänningslivets sidoställda paneler och klänningens hemogena färg. Den är tillverkad av ett vävt sammetstyg dekorerat med brokad, stjärnor i sammet och gnistrande briljanter. Midjemåttet mäter 57 centimeter. Klänningen ritades av det Parisiska modehuset Worth. Vad tycker ni om den? Skriv gärna en kommentar och/eller betygsätt den nedan.

Kejsarinnan Alexandra Feodorovna (till vänster) tillsammans med sin make tsar Nikolai II av Ryssland och sin äldre syster storfurstinnan Elizaveta Feodorovna. Bilden är tagen 1897.

Alekseys rum var ett av de sista rummen som tsarfamiljen renoverande innan revolutionen bröt ut och de fick lämna sitt hem. Väggarna målades i en ljus färg och fönstrena kläddes in i blommigt tyg. På bilden nedan ser vi Alekseys säng bredvid det stora "ikonstället" som pryddes av hundratals små dyrbara ikoner. Under ikonerna fanns sex små skåp i vilka Aleksey förvarande böcker, ljus och ännu fler ikoner. Innan familjen lämnade Alexanderpalatset för exil i Sibirien så sov Aleksey i en tältsäng. Denna tältsäng tog han med sig till Sibirien. Där tältsängen stod ställde man istället dit den säng som Aleksey sovit i när han var liten. Detta rum är öppet för besökare.

Kejsarinnan Alexandra tillsammans med sin gudson Alexander Leonide "Titi" von Dehn. Titi var son till Lili von Dehn som var en av Alexandras närmaste väninnor. När revolutionen bröt ut i februari 1917 var Lili tillsammans med Alexandra på Alexandrapalatset för att hjälpa till att vårda kejsarinnans barn som var svårt sjuka i mässlingen. Hon placerades senare i husarrest i sitt eget hem och lyckades 1919 fly Ryssland. Några år senare gav hon ut boken The real tsaritsa där hon mycket ingående beskrev kejsarinnans karaktär och hennes handlande före och under revolutionen. På 1950-talet var Lili Dehn en av de många som erkände Anna Anderson som Anastasia. Hon lär ha sagt: "I certainly cannot be mistaken about her identity". Lili Dehn dog i Rom 1963, 75 år gammal. Hennes son Titi överlevde sin mor med elva år.

Lägg märkte till fotografierna av storfurstinnorna på spiselkransen och fotografierna till höger som togs under maskeradbalen i Vinterpalatset 1903 - den allra sista stora kejserliga balen.

Kejsarinnan Elisabeth av Österrike-Ungerns klänning från 1877.

Den fantastiska diamantkronan ovan kallas för "den lilla kejserliga kronan". Den tillverkades 1801 av juveleraren Louis David Duval och bestod av sammanlagt 2052 brasilianska och indiska diamanter i olika storlekar. Enligt ett dokument från det kejserliga kabinettet betalade man 37 854 rubler och 1212 kopek för Duvals dekoration av kejsarinnan Elizabeth Alexeivnas (1779 - 1826) krona. På bilden nedan syns kejsarinnan Marie Feodorovna (1847 - 1928) bärandes "den lilla kejserliga kronan". Detta porträtt föreställer kejsarinnan vid hennes kröning 1883. Notera de två långa hårslingorna som som faller nedför hennes bara axlar. Sedan Katarina den storas (1729-1796) tid fastlog hovprotokollet att damerna skulle bära sin hår på detta sätt vid kröningar och kejserliga bröllop. Jag har förresten sett klänningen som hon har på porträttet nedan i verkliga livet. Den är otroligt liten!

Det kungliga dopet av prinsessan Estelle Silvia Ewa Mary äger rum i Slottskyrkan tisdag den 22 maj. Dopförrättare är ärkebiskop Anders Wejryd. SVT direktsänder hela det kungliga dopet med studiosamtal före och efter samt visar en timmes sammandrag samma kväll.

- Vi är stolta över att Hovet har gett oss det här förtroendet och laddar för fullt för att bjuda tittarna på en sändning av högsta klass, säger SVT:s evenemangschef Thomas Hall.

Dessutom sänds ett införprogram, med Ebba von Sydow som programledare, kring dopet redan fredag 18 maj kl 20.00 i SVT1. På själva dopdagen leder Ebba von Sydow även samtalen kring sändningen från en studio nära Slottskyrkan.
  

Tävlingen är avslutad. Stort grattis till Hilde som nästa vecka kommer att få berlocken med posten!

Nu har bloggen stått stilla alldeles för länge - därför kickar vi igång den med en liten tävling. Genom att kommentera nedan är du med och tävlar om en berlock föreställande en prinsesskrona. För större vinstchans-skriv om tävlingen i din blogg och länka till inlägget i din kommentar. Tävlingen avslutas fredagen den 20/4 klockan 16.00. Lycka till!

Det finns få saker som är så eleganta som de ryska hovdräkterna. Jag har under de år som jag har drivit denna blogg publicerat femtiotalet bilder föreställande just hovdräkterna. Här kommer ytterligare en. Denna tillhörde Rysslands näst sista kejsarinna; Marie Feodorovna (Dagmar av Danmark).

VINN BERLOCK - TÄVLA HÄR

Jag har laddat upp ett trettiotal bilder från min resa till Moskva i mitten av december 2011. Det var en alldeles fantastisk resa. Jag fick se så mycket intressant. Resans absoluta höjdpunkt var när jag stod trettio centimeter från kejsarinnan Alexandras kröningsklänning. Jag tror att jag stod och stirrade på klänningen i nära tjugo minuter. Jag var helt överväldigad över det faktum att jag stod så nära något som kejsarinnan Alexandra haft på sig. Det var en mäktig känsla! För att titta på bilderna klickar du på bilden nedan och gillar Madame Scandaleuses-facebooksida. Mycket nöje!

Nu har bloggen stått stilla alldeles för länge - därför kickar vi igång den med en liten tävling. Genom att kommentera nedan är du med och tävlar om en berlock föreställande en prinsesskrona. För större vinstchans-skriv om tävlingen i din blogg och länka till inlägget i din kommentar. Tävlingen avslutas fredagen den 20/4 klockan 16.00. Lycka till!