Man kan inte göra annat än att älska denna helgalna bild på storfurstinnorna Anastasia och Maria. Anastasias skojfriska och lite halvtokiga personlighet framträder perfekt. Hon var familjens lilla spelfågel och enfant terrible. Hon hade en snabb uppfattningsförmåga och en tungvighet som betydde att hon var en skicklig imitatör och att hon kunde lära sig att tala främmande språk med ett perfekt uttal. På ett komiskt och ibland elakt sätt kunde hon redan som liten härma tal och manér hos människor hon träffade. Vissa människor i hennes närhet hävdade att Anastasia var en plåga - andra att hon var förfärligt charmig. Det är först på senare tid som jag har upptäckt Maria som ligger och vilar i sin tältsäng i bakgrunden av bilden. Jag undrar vad hon tänker? Hon ser inte särskilt road ut. Kanske var hon "sick and tired of her sister" som jag ibland kan vara på min.