Färgläggning; Grace Kelly

FÖRE - EFTER



Kejserliga smycken från Ryssland har hittats på svenska UD!

Var det någon mer än jag som lyssnade på ekot vid sju denna morgon? Om ni gjorde det så hörde ni säkerligen nyheten om att smycken som tillhört den ryska tsarfamiljen har hittats på svenska utrikesdepartementet. Om ni inte lyssnade på nyheterna så skall ni inte oroa er - scrolla bara ner och läs!

Utrikesdepartementet har hittat smycken tillhörande tsarfamiljen som har legat på svenska utrikesdepartementets eget arkiv sedan ryska revolutionen 1918. Smyckena skall ha lämnats över till svenska ambassaden i St.Petersburg i november 1918 och sedan smugglats till Sverige. Fyndet består av ett sextiotal cigarettetuier och manschettknappar i guld, silver och ädelsten av märkena Fabergé och Bolin*. Smyckena beräknas idag vara värda omkring 20 miljoner kronor.

Enligt uppgift skall smyckena ha lämnats in till ambassaden av  ett ombud för den sista tsarens ingifta faster, storfurstinnan Maria Pavlovna. Maria Pavlovna dog i exil i Frankrike 1920 och hann aldrig underrätta sin familj om smyckena. Då utrikesdepartementet flyttade sitt arkiv förra året hittade de föremålen som då hade legat bortglömda i nittio år. Ett par gånger tidigare hade de hittats, men av säkerhetsskäl och rädsla för att skada relationen till sovjetunionen fick de ligga kvar.

Stora delar av skatten har nu lämnats tillbaka till tsarfamiljens levande släktingar medan några av föremål skall komma att auktioneras ut på auktionsbyrån Sotheby's i London senare i höst.

Storfurstinnan Maria Pavlovna den äldre (1854-1920)

*Firma Bolin är en svensk juvelerarfirma och var den största smyckestillverkaren åt familjen Romanov. Fabergé tillverkade inte i första hand smycken, utan istället prydnadssaker - ofta i form av ägg.

Vill ni veta mer om detta så skall ni lyssna på P1 klockan 12.10.

Europeiska slott; Schönbrunn

Schönbrunn är ett kejserligt sommarpalats i Wien, Österrike. Palatset är landets viktigaste kulturella monument och har varit en av landets största turistattraktioner sedan 1960-talet.


I slutet av 1600-talet gav kejsar Leopold I (1640-1705) arkitekten Johann Bernhard Fischer von Erlach (1656-1723) att rita ett nytt kejserligt palats. Arkitekten hade för avsikt att rita och designa ett palats, mer storslaget än Versailles, men på grund av den ekonomiska situationen blev han tvungen att rita en mindre och mer realistisk byggnad. Byggnationerna påbörjades 1696 och tre år senare stod stora delar av palatset klart.

Få delar av det ursprungliga palatset finns kvar idag. Detta beror på att Maria Theresa av Österrike (Marie Antoinettes mor) efter att hon blivit krönt beslöt sig för att göra om palatset till ett kungligt sommarresidens. Hon beordrade sin hovarkitekt Nicolò Pacassi att omforma både palatset och trädgården efter den för den tiden moderna rokokon. Maria Theresa tillförde även mycket annat till trädgården. Där finns bland annat världens äldsta zoo (Tiergarten - 1752) och ett stort orangeri (1755). Trädgårdens arkitektoniska krona är dock glorietten (en typ av lusthus eller trädgårdspaviljong) som är placerad högt uppe på en kulle, detta för att åtnjuta respekt och tjäna som en symbol för det Habsburgska-rikets storhet. Vid tiden för Maria Theresas död (1780) var Schönbrunn centrum i imperiet och kom så att vara fram till att det Habsburgska-riket upplöstes 1918.

Den vackra glorietten från 1775

Under 1800-talet är det först och främst en person som förknippas särskilt starkt med Schönbrunn; kejsaren Franz Josef I av Österrike. Han föddes där, spenderade större delen av sitt liv där och dog där. Han ansåg att Schönbrunn var "ett fulländat palats" och därför ändrade han inte mycket av slottets utformning och inredning. Franz Josefs hustru, kejsarinnan Sissi, är även hon en person som förknippas mycket starkt med palatset. Sissi är idag en ikon i Österrike och Tyskland (Hon var tysk prinsessa och föddes i München) och har gestaltats och beskrivits i flertalet böcker och filmer.

Sissi (mördad 1898) och Franz (avliden 1916)


Efter kejsarmaktens fall övertogs slottet av den nybildade Österrikiska republiken som bevarade slottet som ett museum. Under andra världskriget (slottet var då tillfälligt tomt) var det högkvarter för den brittiska delegationen i Österrike samt för de allierade trupperna som befann sig i landet. 1996 hamnade palatset, tillsammans med trädgården, på UNESCOs världsarvslista.




Europeiska slott: Katarinapalatset

Katarinapalatset (Екатерининский дворец) är ett av otaliga sommarresidens byggda för den ryska tsarfamiljen. Palatset är den centrala byggnaden i Tsarskoe Selo (tsarens by) och ligger cirka 25 kilometer söder om St.Petersburg (Ryssland).
Palatset härstämmar från 1717 då den ryska kejsarinnan Katarina I av Ryssland (1684-1727) gav i uppdrag åt den tyske arkitekten Johann Friedrich Braunstein att rita ett slott efter hennes tycke och smak. 35 år senare, 1752, ansåg dock Katarinas dotter, kejsarinnan Elisabeth, att moderns palats för omodernt och hon gav order om att det "gamla" palatset skulle rivas och ett nytt, pampigare palats skulle byggas. Hovarkitekten Bartolomeo Rastrelli ritade och byggde ett storslaget palats i rokoko och då det stod färdigt (1756) mätte palatset 325 meter. Under sin livstid såg Elisabeth till att delar av palatsets vackra fasad och många av takets stora statyer i äkta guld. En stor trädgård anlades framför palatset och centrerades vid den blåvita hermitagepaviljongen.

Palatset förknippas främst med kejsarinnan Katarina II (1729-1796) som ansåg Katarinapalatset som det främsta av de ryska palatsen. Katarina II hyste en stor passion för nyklassicism och tillsammans med den skottske arkitekten Charles Cameron inredde de delar av slottet i grekisk stil. Enligt Katarinas önskan placerades även ett antal mycket tjusiga byggnadsverk/figurer av olika slag ut i trädgården. Bland dessa kan nämnas en vacker marmorbro och en stor obelisk.

Katarina den storas vackra marmorbro


Efter Katarina II:s död övergavs palatset av tsarfamiljen (de föredrog andra) men cirka tjugo år senare, 1817, anställde Katarina II:s sonson, Alexander I, en arkitekt för att dekorera palatset i empirisk stil. Arkitekten, Vasily Stasov, tillförde mycket till palatset; bland annat den pampiga Stasovtrappen. Tyvärr förstördes mycket av Vasily Stavsovs inredning då tyskarna ockuperade slottet under det andra världskriget.

En del av den pampiga Stasovtrappen


Under andra världskriget användes Katarinapalatset som högkvarter för de tyska styrkorna under belägringen av Leningrad och då tyskarna lämnade palatset återstod nästan enbart palatsets skal. Lyckligtvis hade ryska staten lyckats dokumentera stora delar av palatset innehåll och genom detta var det möjligt att återskapa palatset. Inför 300-års jubileumet av staden St.Petersburg stod stora delar av palatset klart men fortfarande finns det delar av palatset som är under reparation.



Kuriosa: I den tecknade filmen Anastasia från 1997 är Katarinapalatset tsarfamiljens hem. I verkligheten bodde de i det närliggande Alexanderpalatset.

Färglagd bild; vintage girl

FÖRE - EFTER
 



Färgläggning; Judy Garland

FÖRE - EFTER
 



Färgläggning; Billie Burke

FÖRE - EFTER